
Av skrivande människor, för skrivande människor
-
Tiden är lustig ibland. Nyss hade jag en tegelsten att översätta och en egen bok att skriva, det minns jag tydligt. Och nu … har jag inte det. Vilket väcker en angelägen fråga: vad ska jag ägna livet åt? Sa jag ”en bok”, förresten? Jag menar fler. Hur många fler vågar jag inte skriva, för…
-
Jag fick ont i nacken för någon vecka sedan. Det började med en stelhet, en ”oj då, jag har visst suttit för länge”-insikt som inte ville ge med sig. Nästa morgon slog en molande känsla till när jag satte mig för att skriva. Att kalla det smärta vore att ta i, mer ett obehag. Sen…
-
För två månader sedan flyttade vi, från en fyra i ett sextiotalshus till en tvåa i ett hus byggt 1904. Definitivt färre kvadratmeter, men troligtvis fler kubikmeter. Det är högt i tak, köket är stort, alla detaljer är vackra och – fönsternischerna är djupa. Äntligen kan jag välja fritt bland krukväxter! Men inte bara har…
-
Jag har alltid älskat ord. Meningar, fraser. Strofer. Det finns med bland mina allra första minnen, att jag hakade upp mig ord som lät roligt, meningar som var oväntade. Sånt som hade en bra rytm. Rim och allitterationer. (Även om jag såklart inte hade vokabulären eller förmågan att formulera det så då, jag visste bara…
Haha, jag är helt SÄMST på detta! Jag fastnar i skrivandet och sitter i exakt samma position tills hela kroppen…
Ja, visst är det konstigt!
Det verkar finnas nån konstig förväntan på ALLA författare att de ska börja leva på författarskapet. Konstigt både för att…
Tack själv! 😊 Ja, jag har läst den siffran vid flera tillfällen och tror att den stämmer.






Skönt att höra att jag inte är ensam!